Det gör ont att stå och se på


Jag förstår inte hans föräldrar alls. Jag förstår han är inte perfekt han har gjort många tabbar här i livet och kommer aldrig få dom ogjorda i heller han kan bara försöka inte göra fler. Men genom att behandla honom som dom faktiskt gör är fruktansvärt. Som en förälder ska du vara en förebild och ett stöd, en bra lärare. Jag förstår det är inte alltid så lätt och som vuxen gör man också sina misstag men för fan försök och reparera dom låtsas inte som om ingenting har hänt. Jag vet inte hur deras uppväxt var. Men min mamma hade en pappa som var spel missbrukare som spela bort alla familjens pengar dom hade de dåligt men min mamma ger mig så mycket och det är ren kärlek. Jag vet att jag kan lita på henne vad som än händer jag kan alltid krypa ihop i mammas famn och gråta. Han! Han skulle aldrig få för sig och vända sig till sin familj han vet att han aldrig skulle få den hjälp han behöver. Dom stängde dörren framför näsan på honom och kommer kanske aldrig öppna den igen. Men ändå står han där och väntar med en dröm.... mitt hjärta går så ont när jag bara står där och ser på för att jag inte ändra på det.

Eller finns de nåt ja kan göra?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0